⭐️ Veckans ord: Stress ⭐️

Googla sex och du får nästan tre miljarder träffar. Googlar du stress får du många fler – nära fem miljarder. Det betyder att ämnet intresserar oss och att jag vågar påstå att vi alla någon gång i livet har känt oss stressade. En del mår så dåligt av stress att de får såväl fysiska som psykiska besvär.

Stressforskningens fader, Hans Selye
En man som forskade mycket om stress, och som anses vara stressforskningens fader, var Hans Selye (1907-1982). Den österrikiske-ungerske-kanadensiske läkaren upptäckte och dokumenterade att stress skiljer sig från andra fysiska reaktioner genom att stress är stressande oavsett om man får goda eller dåliga nyheter alltså oavsett om impulsen är positiv eller negativ.

Hans Selye eller som hans fullständiga namn lyder: János Hugo Bruno ”Hans” Selye
Foto: Jean-Paul Rioux

Selye kallade negativ stress för distress och positiv stress för eustress. Det var också Selye som först beskrev hur kroppen hanterar stress genom ett särskilt system. Han pekade på ett alarmtillstånd, ett motståndstillstånd och ett utmattningstillstånd. Senare utvecklade han idén om två reservoarer av stressmotstånd, eller alternativt stressenergi.

Vad händer i kroppen när vi blir stressade?
Hjärnfonden har mycket intressant läsning om stress. De förklarar bland annat vad som händer i kroppen när vi blir stressade.

Jag citerar:
”När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja.

Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare. Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre.”

Är det inte fantastiskt hur hjärnan och kroppen samspelar.

Kan det blir för mycket stress?
Ja det kan det.
Kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. Jag tror att vi alla har känt det någon gång. I ett stressat läge fungerar vi inte som vi brukar. Det kan vara svårt att tänka logiskt och vi kan liksom inte hantera informationen vi får. Bara en sådan sak som att hitta orden kan vara svårt.

Det är inte så konstigt. I din hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är sammanlänkade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att din hjärna ska fungera behöver kommunikationen mellan nervcellerna fungera bra. Studier på djur har visat att förbindelserna mellan nervceller dras tillbaka vid kronisk stress och det leder till att kommunikationen försämras.

Hjärnfonden igen:
”Kronisk stress leder även till andra mätbara förändringar i hjärnan som kan förklara de kognitiva problem som den som är utmattad upplever. Med hjälp av modern avbildningsteknik har forskarna visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.”

Lyssna till stressforskaren Marie Åsberg.

Stressar du mycket behöver du vila mycket
Vila och återhämtning är viktigt när du stressar. Det är som med allt annat här i världen. Lagom är bäst och för stor dos är skadligt, av vad det än är.
Långvarig stress kan leda till hjärnskador och det tar tid för nervcellerna att återuppbygga förbindelserna igen. Personer som har diagnosticerats med utmaningssyndrom kan vara påverkade lång tid efter insjuknandet (flera år faktiskt).

Sjukdomar relaterade till stress ökar för varje år
I slutet av mars år 2018 (källa SVT) var nära 34 600 personer sjukskrivna för anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, alltså olika typer av stressrelaterad psykisk ohälsa enligt statistik från Försäkringskassan. I Sverige har stressrelaterade sjukskrivningar mer än fördubblats på tio år. Kvinnor är överrepresenterade.

Så glöm inte att vila, sova och ge dig tid för återhämtning. Tänk på att den extra accelerationen som sker i kroppen vid en stressreaktion är gjord för att aktiveras under en kort stund.

 

Tillbaka