Veckans ord – Majstång

Veckans ord – Majstang

⭐️ Veckans ord: Majstång ⭐️

De allra flesta svenskar har någon gång i livet firat midsommar. Det är en tradition som går långt tillbaka i tiden.
Vill du veta mycket mer om midsommar har Nordiska museet en alldeles fantastisk bakgrundshistoria kring vårt midsommarfirande. Det är också källan för min inspiration i denna 'Veckans ord'.

Midsommar omgavs förr i tiden av magiska krafter. Naturväsen och växter tillskrevs magiska krafter och de var särskilt aktiva just under midsommar. En del av den gamla folktron lever kvar än idag. Att lägga sju (eller nio) olika sorters blommor under huvudkudden innan man somnar är till exmpel en sådan kvarleva. Den man sedan drömmer om är den person man ska leva sitt liv tillsammans med.

Varför en midsommarstång?
Som med så mycket annat i svenskt firande (påskhare, jultomte, julgran, chokladägg och så vidare) är midsommarstången en tysk uppfinning som förmodligen dök upp hos oss under medeltiden. Men stången såg inte ut som våra stänger gör idag utan oftast som bilden nedan visar, med kransar som hänger runt pålen.

Majstång i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua, utförd av gravören Johannes van den Aveelen. (Kungliga Biblioteket: http://suecia.kb.se).
Majstång från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal i Eric Dahlbergs ”Suecia Antiqua”, utförd av gravören Johannes van den Aveelen.
(Kungliga Biblioteket: http://suecia.kb.se).

Nordiska museet har svaret:
”Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. De tidigaste avbildningarna hittar vi i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, utgiven successivt under sent 1600-tal och 1700-talets början. Antagligen användes midsommar- eller majstången av djäknar – den tidens studenter – och drängar som drog runt i städer och byar och ”sjöng maj” samtidigt som de tiggde mat och pengar.

På bilden från Skara syns en majstång med ringarna trädda över själva pålen, sannolikt ganska vanlig för denna tid. Men i själva verket fanns det länge en stor variation på midsommarstångens utseende och det var först under 1800-talets första hälft som den fick det utseende vi ser mest idag: en påle med en tvärslå, prydd med två lövade ringar. Men det finns fortfarande variationer i olika delar av Sverige. På kontinenten syns majstängerna ofta tidigare på året än i Sverige. I Tyskland hänger kransarna inte från en tvärslå utan istället runt själva pålen, alltså samma utformning som i Suecia Antiqua.”

Är stången en fallossymbol?
Det är kanske lätt att dra förhastade slutsatser om man kikar på hur en majstång ser ut. En lång stång med ringar vid ändarna skulle utan alltför livlig fantasi kunna liknas vi en fallossymbol. Men är det det?
Nordiska museet reder ut:
”En spridd föreställning är att midsommarstången representerar en fallossymbol och en kvarleva av uråldrig fruktbarhetsdyrkan. Visserligen finns fruktbarhet som ett tema i form av lövning och en förhoppning om god sådd, växtlighet och sedan skörd. Men detta skall kopplas till bondesamhällets hårda villkor där magi snarast var ett sätt att bemästra tillvarons oförutsägbarhet. Kopplingarna till en sorts omedveten, historiskt ärvd fruktsamhetskult måste på vetenskaplig grund tillbakavisas helt. Detsamma gäller tolkningen av midsommarstången som en fallos – ingenstans i våra rika arkivkällor nämns den kopplingen.”

Små grodorna, små grodorna, är lustiga att se
Vem har inte hoppat omkring kring midsommarstången sjungandes ”Små grodorna”? Eller midsommarstången – förr i tiden kallades den oftast för majstång – och det har ingenting med månaden maj att göra. Ordet kommer från 'maja' som betyder 'pryda med grönt'. Jämför med engelskans ord för midsommarstång, 'maypole'.

Att dansa och leka kring majstången är ett relativt nytt påfund som växte i popularitet under 1920-talet. Så här beskriver Nordiska museet det hela:
”Ett inslag som växt sig starkare under 1900-talet är inslaget av lek. Melodin till ’Små grodorna’ är ett exempel på detta, som för första gången dök upp i en sångbok på 1920-talet. Melodin blev snabbt populär och kopplades samman med grodleken och midsommar. Själva melodin går tillbaka på en fransk sång, som brittiska soldater under napoleonkrigen vid 1800-talets använde som en nidvisa om fransmännen.”

 

 

Tillbaka
Bublies.se är ett kakmonster och sparar dina cookies för att kunna utveckla sajten. En cookie är en textfil som sparas i din dator och enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla besökare på webbplatser som använder cookies informeras om detta.

Om du inte accepterar att det sparas cookies i din dator kan du ändra inställningarna i den webbläsare.

Nyhetsbrev!

Ja tack, jag vill ha bubbliga nyheter!