Man pratar om varumärken (brands) och logotyper. Vet du skillnaden?

En logotyp är den ordbild (med eller utan symbol) som ett företagsnamn består av. Det är logotypen som pryder t.ex visitkort, brevpapper, arbetskläder och giveaways. Själva ordet logotyp kommer ursprungligen från grekiskan och kan delas upp i "Logos" som betyder ord och ”typos” som betyder avtryck.

Tidiga exempel på märkningar som lett fram till dagens logotyper är t.ex. sigill, stämplar, heraldiska vapen och brännmärkning av boskap. I Egypten finns belägg för att man redan för 4 000 år sedan brännmärkte oxar som tillhörde ett tempel med gudens symbol.

 

Fem av världens mest ikoniska logotyper.

 

Identitet

Tillsammans med logotypen brukar kommunikationsbyrån vilja ta fram en grafisk identitet. Detta görs för att logotypen ska användas på rätt sätt vid olika tillfällen. I den grafiska identiteten ingår även typsnitt och färger – det vill säga hela den palett som behövs för att kommunicera med omvärlden. Den grafiska manualen bestämmer hur företagets identitet ska presenteras på exempelvis visitkort, brevpapper, skyltar, bilar, kläder och meddelanden.

Starbucks grafiska identitet känns igen på såväl mugg som förkläde. Storlek och placering styrs inte av slumpen utan av en grafisk manual.

 

Varumärke (brand)

Varumärket är mera känslostyrt än de faktiska detaljerna som logotyp och identitet. Varumärket är allt det som företaget kommunicerar på ett känslomässigt plan. Det handlar om relationen, upplevelsen, förväntningarna, känslorna, berättelserna, minnena och beteendet. Det är alltså det mervärde som logotypen är laddad med.

Låt oss ta Volvo som exempel. Bara någon säger ”Volvo” får du säkert bilder i huvudet. Volvo har naturligtvis en önskan om att bestämma vilka bilder som ska visas i ditt huvud (positionering kallas det med ett annat ord). Genom sitt strategiska marknadsföringsarbete laddar de varumärket med mervärden. Volvo kan antas vilja förmedla känslan av säkerhet, trygghet, svenskt, premium, mångfald och innovation.

Självklart har du egna referensramar till ett varumärke – egna upplevelser och kanske besvikelser, men med rätt marknadsföringsarbete kan även negativa upplevelser vändas till något positivt.

Ibland blir det dock fel. Eller vad sägs om Colgates flopp att 1982 lansera frusna måltider. Varumärket förknippas starkt med tandkräm och tandborstning. Ingen ville köpa måltider som förväntas smaka tandkräm. Det var en varumärkesresa som gick helt fel och man fick garanterat arbeta hårdare för att bibehålla sin position som pålitligt tandkärmsmärke efter denna lansering.

Tillbaka