Julen varar väl till påska [Veckans ord]
đ¶ Nu Ă€r det jul igen
och nu Àr det jul igen
och julen varar vĂ€l till pĂ„ska đ¶
Ja sÄ sjunger vi i juletider. Med det lilla tillÀgget:
đ¶ Det var inte sant
och det var inte sant,
för dĂ€r emellan kommer fasta đ¶
Den officiella julen dansas ut tjugo dagar efter jul och sÄ har vi gjort sedan 1600-talet enligt en artikel pÄ Nordiska Museet. Men nog pratat om jultraditioner. PÄsken var det ju!
Ordet 'pÄsk' kommer frÄn det judiska ordet för pÄsk, pesach. Engelskans Easter och tyskans Oster, har en annan hÀrstamning. De kommer frÄn en förhistorisk [hednisk] germansk vÄrgudinna, Eostre.
Leonardo da Vincis Den sista nattvarden
PÄsken sÄ som kristna ser den
PÄsken firas av kristna för att minnas att Jesus dog och uppstod för alla mÀnniskors skull.
Palmsöndagen
Veckan före pÄsk inleds av Palmsöndagen och inledde det som kallades för Stilla veckan. Palmsöndagen Àr dagen dÄ Jesus red in till Jerusalem pÄ en Äsna för att fira den judiska pÄskhögtiden. Han mottogs som en kung.
Dymmelonsdagen
Förr i tiden bytte man ut kyrkklockans metallklÀpp mot en tillverkad av trÀ istÀllet, en dymmel, för att fÄ kyrkklockorna att klÀmta lite dovare under Stilla veckan.
SkÀrtorsdagen.
Torsdagen före pÄskhelgen Ät Jesus den sista mÄltiden tillsammans med sina tolv lÀrjungar. En tradition han gÀrna ville att de kristna skulle fortsÀtta med Àven efter hans död. SÄ uppstod nattvarden.
LÄngfredagen
Dagen nÀr Jesus dör, uppspikad pÄ ett kors.
PÄskafton
PÄ pÄskafton samlar vi nÀra och kÀra och Àter gott. Att Àta lamm pÄ pÄskafton eller pÄskdagen Àr en förhÄllandevis ny tradition i Sverige men det Àr en mycket gammal judisk tradition (andra Moseboken, kapitel tolv). Traditionen Àr ocksÄ kopplat till "pÄskalammet" som Jesus och lÀrjungarna var samlade för att Àta pÄ skÀrtorsdagens kvÀll.
PÄskdagen
Jesus ÄteruppstÄr ifrÄn de döda.
Annandag PÄsk
Jesus visar sig för sina lÀrljungar.
Vill du veta mer om de kristna högtiderna, lÀs gÀrna mer hos Svenska Kyrkan
Â
ĂrkeĂ€ngeln Gabriel uppenbarar sig för Profeten Mohammed
PÄsken sÄ som muslimer ser den
PÄsken Àr en kristen högtid som firar Jesus död och uppstÄndelse. Detta firas inte inom islam. DÀr ser man Jesus som en profet men man tror inte pÄ uppstÄndelsen.
Inom islam firar man istÀllet eid ul-adha (pilgrimsfÀrden) och eid ul-fitr (infaller efter fastan). LÀs mer om muslimska högtider.
Â
PÄsken sÄ som vi firade den före kristendomen
Det hedniska firandet inföll samtidigt som den kristna pÄsken och man trodde att mörka makter och magi var i rörelse frÄn skÀrtorsdagen till pÄskdagen. VÄrdagjÀmningen firades stort och man trodde att ljuset fördrev det onda.
Enligt tradition bestÀmde det djur man sÄg först pÄ skÀrtorsdagens morgon hur man skulle kÀnna sig det kommande Äret. Var det en hÀst man sÄg blev man stark, medan en katt varslade om lathet. Hann du dessutom tvÀtta ansiktet med vatten frÄn en bÀck före en krÄka kraxat pÄ pÄskdagens morgon, ja dÄ blev du bÄde pigg och skyddad frÄn mörkrets makter under resten av Äret.
Enligt folktron var Guds makt som svagast pÄ pÄskafton och dÄ var onda hÀxor och troll i rörelse. HÀxorna var ute efter att sprida olycka och skada de ovÀrderligt viktiga husdjuren och boskapen. För att skrÀmma bort och pÄ sÄ sÀtt skydda sig mot de onda varelserna tÀnde man bland annat pÄskeldar, en tradition som lever kvar Àn idag i delar av Sverige.
PÄskhÀxorna flyger enligt gammal svensk folktro pÄ en kvast till BlÄkulla pÄ skÀrtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skÀrtorsdagen, för att sedan ÄtervÀnda pÄ pÄskdagen. Det Àr osÀkert nÀr traditionen att klÀ ut sig till pÄskkÀrringar börjar, men seden Àr dokumenterat spridd i vÀstsvenska stÀder vid mitten av 1800-talet.
I vissa familjer har man som vana att gömma pÄskÀgg och lÄta barnen leta efter dem. Man sÀger att det Àr pÄskharen som har kommit med Àggen och gömt dem. PÄskharen hör till vÄra senare pÄsktraditioner och hÀrstammar frÄn Tyskland. Anglosaxiska hedningar trodde att vÄrens gudinna, som gett pÄsken dess engelska namn Easter, kom till jorden vid pÄsk i form av en hare och lade fÀrggranna Àgg.
LÀs gÀrna mer om pÄskens historia
Â
Varför Àter vi sÄ mycket Àgg?
Ur ett kristet perspektiv:
Ăgg Ă€r en gammal symbol för liv, dĂ€rför Ă€r Ă€gget en fin symbol för att fira att Jesus uppstĂ„tt frĂ„n döden. Ur skalet, som kan tolkas som en symbol för graven, bryter Kristi nya liv fram.
Ăggtradition har ocksĂ„ en praktisk anledning. Under tider dĂ€r kyrkan pĂ„verkade oss mĂ€nniskor mer Ă€n idag, var det mĂ„nga som inte Ă„t Ă€gg under fastetiden före pĂ„sk. Fastan avslutas under den tid pĂ„ Ă„ret nĂ€r hönorna börjat vĂ€rpa och dĂ€rmed fanns det tillgĂ„ng pĂ„ Ă€gg. Som en logiskt följ Ă€ter vi dĂ€rför gĂ€rna Ă€gg kring pĂ„sk.
Â
Johan Glans, svensk komiker, har en annan syn pÄ pÄsken. Se gÀrna den mycket underhÄllande sketchen.
Förmodligen inspirerades Glans av Robin Williams. UrsÀkta den usla kvaliteten, men se gÀrna föregÄngaren till Glans pÄsksketch och förmodligen föregÄngaren till Jim Gaffigans korta inspel (lÀngst ner).
Â
Â
Â